paint me paradise

The village on top of the mountain

2010-09-11 @ 22:57:56

Vi åkte bil ca 1 timme och nådde höjd på ca 1km. Jag fick seriöst lock i öronen på bilfärden. Och så var vi där, byn på toppen av ett berg. Det var ett ganska omärkvärdigt hus och en ganska okonstig by. Jag har nyligen insett att även om första dagen var ett stort woow så har resten av tiden varit ett mer, joo, aao ja såhär ska det se ut, oavsett vad jag ställts framför.



Jag har också insett att för att göra mig olycklig krävs inte mycket - ta med mig till en riktig resturang. Herreguuud jag har aldrig insett hur mycket jag avskyr resturanger! Det finns så oändligt mycket att avsky - man vet aldrig hur maträtterna smakar, bordskick, socialiseringsprater, långsam ätning, och för att inte tala om att behöva pröja massa pengar för något man inte åt upp och hade föredragit äta hemma i sängen!

Jag behövde visserligen inte betala men jag uppskattade inte maten eller socialiseringssnacket på 1,5-2 timmar samt de spanska menyerna som för övrigt var obegripliga och lät definitivt inte gott.



Höjdpunkten på dagen, förutom bilderna var nog mammans mamma (låter inte alls dumt) som var hur gullig som helst och berättade om sina resor och marknader hon varit på och som jag absolut måste besöka! Puckon, ja hon pratade på engelska! Hon gjorde apelsinjuice åt mig X'D

Jag börjar tro att jag väcker nån sorts "mammakänsla" hos gamlingar, det här är 3e gången en gamling försöker adoptera mig här. 3 gånger på knappt 2 veckor känns som dåliga odds. Men de bjuder mig på kakor. X)

Det enda som threw me off lite var att hon älskade mina ögon -.-' DE ÄR BLÅÅA, HELT NORMALT! Ni anar inte hur ofta folk stirrar in i mina ögon eller tar på mitt hår *ogillar onödig kroppskontakt, speciellt med främlingar*

Permalink Dagens noteringar Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback