en eländig historia
2010-12-14 @ 23:23:38
Okej, ni vet när man känner på sig att något dåligt kommer att hända? Och så händer det, då kan man liksom ta det med ro för då går ju allt enligt planerna ändå. Idag var en sådan dag.
Det började med mig, vandrande helt fredligt, ett par minuter ifrån gymmet bara och pötsligt, från ingenstans tar någon tag i min sportbag och sliter - ni vet ungefär som någon skulle göra i Stockholn när de försökte knycka din handväska. Jag hoppar ca en meter i luften och skriker - är mycket stolt över att säga att det åtminstone inte var ett highpitched tjejskrik.
Grejen med det hela är, jag förväntar mig inte att bli rånad här eller något i närheten av det, Cantabria är för fredligt för sådant. (Och förresten bar jag ju en sportbag, ingen vid sinnesfulla bruk skulle försöka stjäla den) Så mitt vrål var mer av förvåning än rädsla.
Det visar sig vara min tränare. Det första han gör är börjar anklaga mig för att ha en dålig reaktion - är det bara jag som tycker han ska vara jävligt glad över att jag inte knäade honom i skrevet? Därefter smäller han till mig ett par gånger på ryggen - inga klappar utan mer dunkar - lite som min tränare Benny brukade göra när han berömde mig (dock kändes det inte som beröm varken när Benny gjorde det eller Pedro.
Så jag och Pedro vandrade tillsammans mot gymmet medan jag fick utstå fortsatt mobbing för min reaktion. Jag försökte mig på att förklara att jag haft influensan en vecka och gått ner 2 kg och absolut inte var redo för match på lördag - speciellt inte mot någon som väger minst 7kg mer än mig. Som väntat viftas detta bort och han säger att jag minsann visst är redo för match och sen visar han mig fightinglistan (redan upplagt på internet) och backa ur är inget alternativ.
När alla är samlade och träningen precis ska sätta igång passar Pedro på att berätta den mycket (enligt honom) roliga historien om hur han skrämde mig - detta görs på samma sätt som en scoutledare berättar historier för sina elever. Och sen övergår detta åt mobbing över min vikt -.-'
Farsan plockar upp mig i hans silvriga sportbil och jag förklarar läget för honom och avslutar med:
"If I break my nose, do you think they could adjust it a bit, I have an ugly bump right here - you know when they're at it?"
*evil grin* "Yeah sure they problably could"
*cranking up the volume and singing for full lungs to the music"
"It's a hiiiiiiighwaaay to hell!"
So I am on a highway to hell. So be it.
BRING IT!
Permalink Dagens noteringar Kommentarer (2) Trackbacks ()
Kommentarer
Postat av: jen-chan
tyst med dig, jag har en pulka redo och varma lussebullar som väntar är i eländiga sverige, pallra dig hit bara nångång !
2010-12-15 @ 01:35:00
Postat av: Mira
Efter så är många år vill jag tro att du vet att jag inte står ut med lussebullar... 8)
2010-12-15 @ 11:48:59